Nebojsa Malic, politisk analytiker och historiker från Washington med rötter i Sarajevo, skriver om en medial och juridisk kultur där det viktiga inte är fakta och bevis utan människors föreställningar om fakta. Det som upprepas många gånger av flera olika personer tills ingen längre orkar säga emot blir till sanning, i vart fall när det gäller kriget i f.d. Jugoslavien.
I februari 1991 förklarade den bosnienmuslimske ledaren Alija Izetbegovic: ”Jag skulle offra freden för ett självständigt Bosnien-Hercegovina. ” Och han höll sitt löfte – hans regerings självständighetsdeklaration i mars 1992 utlöste ett inbördeskrig och vände Bosniens tre etniska grupper – serber, muslimer och kroater – mot varandra under påföljande tre och ett halvt år.
Tidpunkten för Izetbegovic uttalande var särskilt intressant, vilket man ofta förbiser. Han lovade ett krig för att få ett självständigt Bosnien vid den tidpunkt då USA-ledda koalitionen skulle inleda Operation Desert Storm att befria Kuwait från de irakiska inkräktarna. Den initiala oviljan hos allmänheten i väst att stödja operationen förvandlades till en iver att ”ge Saddam” genom rapporter om irakiska grymheter, till exempel om ett spädbarn som kastats ut från kuvoser dödats. Även om det visade sig mycket senare att historien var fullständigt fabricerad, hade den redan tjänat sitt syfte.
Denna lärdom var inte förlorad för Izetbegovic, som anlitade samma PR-byrå som lanserat ”spädbarn från inkubatorn”-bluffen, och beslutade att föra kriget inte i skyttegravarna, men på CNN. Målet var enkelt: genom verkligt, inbillat eller överdrivet lidande, skulle muslimerna framkalla militär intervention från utlandet. Precis som i Kuwait. Och så började man tillverka myter.
5 september 2011 | 16:02
Så du menade att Bosnien som inte hade egen armé skulle starta ett krig mot fjärde största armé i Europa. Dessutom vet alla hur kriget startade. Och även om du fortsätter att upprepa dina förfalskningar så kommer dem aldrig att bli till sanning.
6 september 2011 | 0:42
En mycket bra kommentar. Nu förstår du förhoppningsvis varför de sa i slutet av dokumentärfilmen Staden som offrades ”Alija begravde oss alla”.
Alije Izetbegovic sade redan i januari 1991, mer än ett år före kriget i Bosnien att ”[han] skulle offra freden för suveräniteten”.
Att i strid med bosnien-hercegovinsk lag, jugoslavisk konstitution, folkrätt, ja, alla möjliga regler helt strunta i bosnienserbernas lagliga och legitima vilja att kvarstanna i Jugoslavien eller att åtminstone federalisera Bosnien-Hercegovina, och med hänsyn till att serberna förfogade över en hel del vapen var det inte så svårt att förutse effekten av Izetbegovics avanturistiska politik. Kanske fick han något löfte av Zimmerman den där ödesdigra dagen då han valde att sätta sitt folks öde på spel och dra tillbaka underskriften från planen som kunde ha räddat både Bosnien och många släktskap och vänskap.
Det blev ett helt onödigt krig från muslimernas synvinkel då ni fick ett betydligt sämre avtal (Daytonavtalet) än det avtal alla var överens om, inklusive serberna, före kriget (Cutileiroavtalet)i mars 1992. Men Izetbegovic trodde på Zimmermans vaga löften och ville köra över serberna för att få ett centraliserat Bosnien styrt av hans islamistiska krets. Det blev ett helt onödigt krig både för serberna och muslimerna, Bosnien är sönderslaget och kommer aldrig att återhämta sig. Varför?
”We have made our choice, and we could easily done it diferently. The price we paid is high, but it had to be paid. If I am to blamed for it then Karadžić should not. We could have avoided this conflict has we remained as Yugoslavia, but we wanted independence. Towards the end of of 1991 we established the Patriotic League in order to prepare the war.”
Alija Izetbegović’s interview on Sarajevo TV, 15 February 1993.
Eller läs vad Muhamde Filipovic säger om Izetbegovics katastrofala politik:
http://www.republikainfo.com/vijesti/1177-intervjumuhamed-filipovic-za-press-alija-je-upropastio-bosnjake-napravivsi-katastrofalnu-gresku-odlukom-da-se-bih-odvoji-od-jugoslavije.html
(http://balkanpuls.se/ratko-mladic-och-en-overskuggad-nyhet/)