Under den senaste tiden har TT vidarebefordrat till svensk press världsnyheten om Angelina Jolies regidebut som kommer att handla om kriget i Bosnien. Förra veckan blev det känt att kulturministern i den muslimsk-kroatiska federationen Gavrilo Grahovac drog in sitt tillstånd för inspelningen och idag kom nyheten om att inspelningsförbudet hävts.
Ett inslag från spansk tv om inspelningsförbud för Angelina Jolie.
Mycket motstridiga rykten har florerat om filmens innehåll och det finns indicier på att vissa organisationer, och andra som låg bakom tillståndsförbudet, har ambitionen påverka det. Detta är i sig ingenting konstigt, man vet exempelvis att Pentagon brukar vara en ”remissinstans” när film görs i Hollywood som berör amerikanska utrikespolitiska förehavanden. Tidigare försökte den serbiske mediemogulen (ägaren för Pink Media Group) Željko Mitrović misskreditera filmen som ”antiserbisk”, men många tvivlar på att Mitrovićs nyväckta ”patriotism” är äkta. Vi får se. I nuläget kan vi bara spekulera om i vilken grad filmens budskap blir politiserat, det enda säkra är att det rör sigom om en kärlekshistoria mellan en serbisk man och ”en bosnisk kvinna” [sic!] Och detta är dagens ämne.
I nästan samtliga rapporter om Jolies film använder nämligen svensk media felaktig (och vilseledande) benämning på den bosnienmuslimska befolkningen (jfr. dock denna artikel i Aftonbladet).
Filmens budskap förvrängt
Det är uppenbart att svensk media här med ”bosnisk” egentligen syftar på den folkgrupp vars namn fram till september 1993 var muslimer (Muslimani) och som sedan dess hetat bosnjaker (Bošnjaci). Det är en väsentlig skillnad mellan en bosnier och en muslim/bosnjak. Alla bosnier är inte muslimer/bosnjaker, dock är alla muslimer/bosnjaker och serber och kroater från Bosnien – bosnier. Således försvinner den avsedda tragiken i översättningen eftersom kärlek mellan en serb och en ”bosnisk kvinna” rymmer möjligheten att det rör sig om en serbisk – serbisk kärlek (mellan en serb från något område i f.d. Jugoslavien och en serbisk kvinna från Bosnien – en bosniska). Det är inte så att en sådan kärlekshistoria saknar potential till tragik med anknytning till 1990-talets krig: båda två kan exempelvis vara serbiska flyktingar från områden som tömts på serber, men det är uppenbart att filmen inte handlar om en sådan tragik.
Detta framgår också av uttalanden från en av Jolies skådespelare Rade Šerbedžija som med ex-jugoslaviskt språkbruk (fortfarande mycket vanligt), talar om kärlek mellan en serb och en ”muslimsk kvinna” (Muslimanka). Vill man vara helt PK så ska man tala om en serb och en ”bosnjakisk kvinna” (Bošnjakinja).
Benämningar på folkgrupper och konflikten i Bosnien-Hercegovina
En annan följd av medias felaktiga språkbruk är att muslimer/bosnjaker när de felaktigt benämns som ”bosnier” framstår som ”statsfolk” i Bosnien-Hercegovina där serber och kroater endast är mer eller mindre betydande ”minoriteter”. Och detta är fundamentalt felaktigt: både historiskt, demografiskt och inte minst – konstitutionellt (se Bosnien-Hercegovinas gällande konstitution som antogs i Dayton i vilken man talar om Serbs, Croats and Bosniacs dvs. bosnjaker (alltså inte om Bosnians – bosnier).
Historiskt har Bosnien-Hercegovina alltid haft betydande inslag av både serber (för det mesta, dock inte uteslutande ortodoxa kristna), kroater (för det mesta kristna katoliker) och muslimer (muslimer) . Fram till andra världskriget och folkmordet på serberna i den nazistiska Oberoende Staten Kroatien (NDH) var den serbiskortodoxa befolkningen i stabil majoritet i det område som omfattas av dagens Bosnien-Hercegovina ända fram till 1971 utgjorde serberna relativ majoritet i Bosnien-Hercegovinas befolkning.
Efter andra världskriget, då delrepubliken Bosnien-Hercegovina bildades, hade den initialt två statsbärande folk – serber och kroater (och Jugoslavien hade fem statsbärande folk – serber, kroater, slovener, montenegriner och makedonier). Muslimerna blev Bosnien-Hercegovinas tredje (och Jugoslaviens sjätte) statsbärande folk genom ett beslut på den bosnien-hercegovinska Centralkommitténs 20:e session 1968. Fram till dess folkbokfördes de som muslimer i endast religiös bemärkelse.
Det muslimska ledarskapet beslöt i september 1993 – mitt under pågående kriget – att byta namn till ”bosnjaker”.
Till saken hör att Alija Izetbegovics parti, SDA, som vann överväldigande majoritet av muslimska röster i första flerpartivalen i Bosnien-Herecgovina 18 november 1990, var ett utpräglat muslimskt parti vilket också framgick av partiprogrammet. SDA definierade sig självt som ett politiskt parti för ”jugoslaviska medborgare tillhörande den muslimska kulturhistoriska kretsen”.
Frågan om vilket ord ska användas för att beteckna bosnienmuslimer är ingalunda av ren akademisk art utan har direkta och långtgående konsekvenser för förståelsen av konflikten i Bosnien-Hercegovina. Medias mer eller mindre konsekvent felaktiga terminologi där den muslimska befolkningen ges monopol på begreppet ”bosnier” försvårar förståelsen av den fortfarande aktuella konflikten i Bosnien-Hercegovina och legitimerar extrema nationella målsättningar hos vissa företrädare för den folkgruppen som vill omvandla Bosnien-Hercegovina till sin nationalstat och bosniska serber och kroater till minoriteter. Det strider direkt mot den proklamerade målsättningen om en objektiv och opartisk journalistik. Tänk om någon försökte etablera nya ”språkliga fakta på marken” (med hjälp av stora internationella nyhetsbyråer) i Belgien genom att endast kalla valloner för ”belgare”. Skulle flamländare gå med detta?
TT brukar vara noggrann med benämningar på folk och geografiska områden. Ändå gör nyhetsbyråns journalister ovanligt ofta fel när det gäller förhållanden i Bosnien-Hercegovina. Varför? Accepterar man blint de stora nyhetsbyråernas terminologi?
Gustav Pelagić
19 oktober 2010 | 8:48
Bosnjaker är en äldre term än 1993. I övrigt rekommenderar jag artikeln om bosniska muslimer på engelska wikipedia.
Att man generaliserar att bara kalla bosniska muslimer för bosnier är att varken bosniska katoliker eller ortodoxa identifierar sig som bosnier. Dessa saknar ofta lojalitet och patriotism mot sitt egna land och drömmer om ett Stor-Kroatien eller Stor-Serbien.
Givetvis finns det undantag med mer normalt funtade människor ur dessa grupper, men dessa är tyvärr i minoritet.
Jag har full förståelse för svensk eller utländsk media som är förvirrade av allt det här.
19 oktober 2010 | 9:37
Bosnjaker är en mycket gammal term och syftar på alla invånare i området Bosnien. Det är ekvivalent med termen hercegoviner eller dalmatiner. I början av 1900-talet försökte Österrike-Ungern som ett led i sin imperialistiska politik skapa en ”bosnjakisk” nation, för att förhindra serbiskt och sydslaviskt enande (som hotade Österrike-Ungerns existens genom att det också kunde inspirera andra slaviska befolkningar i riket) men detta misslyckades totalt. Det roliga i samband med den politiken är att Benjamin von Kallàj, dåvarande ”hög representant” i Bosnien (Bosnien-Hercegovina var efter Berlinkongressen 1878 Österrike-Ungerskt protektorat) som stod bakom försöket att skapa ”bosnjakisk nation” var tvungen att först förbjuda sin egen bok i vilken han kallade områdets invånare serber. Så mycket om imperiers klassiska divide et impera.
De här människornas grundläggande drag var/är att de var muslimer (antingen troende eller av tradition). Ingenstans i världen har man baserat nationer på religion (nationer i Europa har bildats kring språk), bara på Balkan (på ett språkområde där det talas samma språk), för att politiskt söndra område och inte tillåta att någon stat bildas som kan stå på egna ben.
Här är, som påminnelse, en känd muslimsk sångare som hyllar revolutionären Gavrilo Princip, som kämpade mot Österrike-Ungerns imperialism i området:
http://www.youtube.com/watch?v=ot-napZi3FE
I vilket fall som helst så förändrades innebörden i den nation som 1968 definierades som ”serbokroatiskt talande muslimer” och när man kopplade identiteten till ett territorium och började kalla dem ”bosnjaker”. Sedan dess har det hänt att man avsiktligen förväxlar ”bosnier” och ”bosnjaker”, vilket i politisk bemärkelse är helt fel. Nu har man anspråk på hela detta territoriet, vilket framgår också av föregående kommentar. Enligt den bosnienmuslimska extremnationalistiska logiken som genomlyser föregående kommentar så skulle serberna ha fått hela det ex-jugoslaviska territoriet och endast de skulle i medierapporterna kallats jugoslaver eftersom bara de var lojala den staten.
När man som journalist skriver om objektiva fakta kan man inte utgå från subjektiva kategorier som lojalitet. Hur ska, för övrigt, någon veta vem som är lojal och vem som är inte lojal mot en stat?
Enligt den logiken så skulle endast valloner kallas belgare eftersom flamländarna i för det mesta mot den staten.
Ingen svensk journalist gör på det sättet när han/hon skriver om Belgien och det är grovt partiskt och osakligt att ge bosnienmuslimerna monopol på termen ”bosnier”. Detta är ett explicit politiskt ställningstagande.
Den korrekta terminologin är:
bosnier – betecknar alla som lever i det historiska området Bosnien.
(bosnien-)muslimer/bosnjaker, (bosnien-)serber, (bosnien-)kroater – när man syftar på de konstituterande folkgrupperna i området som, i samband med Jugoslaviens söndring, krigade med varandra om områdets status och territorier.
19 oktober 2010 | 9:43
Bosnjak är synonym för bosnier, varför det är fel att använda denna/dessa term(er) för endast bosniska muslimer. Bosnjak och bosnier beskriver geografisk (och inte nattionell) tillhörighet.
19 oktober 2010 | 10:13
Trabant, etymologiskt har du rätt, men den rådande praxisen är att skilja på bosnjaker och bosnier enligt ovanbeskrivna principer. En annan sak är att man inte borde ha accepterat att termen ”bosnjak” som konstitutionell term (nu finns den i Bosnien-Hercegovinas konstitution t.o.m. i Republika Srpskas konstitution) för då hade det inte funnits utrymme för vilseledande och förväxling. Men typer som Milosevic verkar inte ha brytt sig om konsekvenser. Den bosnienmuslimska eliten genomförde namnändringen i september 1993 av allt att döma för att uppnå propagandistiska effekter (för då framstår serber, som bott i sekler i området och som för bara något decennium sedan var i majoritet, om inkräktare) samtidigt som själva namnet i sig indikerar på att det bosnienmuslimska ledarskapet vill(e) omvandla hela området Bosnien-Hercegovina till sin nationalstat. Och det är det som är det politiska problemet som man ännu inte löst (t.o.m. den grovt antiserbiske Hollbrooke sade till bosnienmuslimske ledaren Alija Izetbegovic: Du kan antingen ha 100 % makt på 30 % av Bosniens territorium eller så kan du ha 30 % makt på 100 % av Bosniens territorum men du kan INTE ha 100 % makt på 100 % av Bosniens territorium. Det sistnämnda uppnås med en centraliserad struktur) .
När exempelvis TT använder felaktigt ”bosnier” i stället för ”bosnjak” legitimerar den i ännu högre utsträckning sådana extremnationalistiska målsättningar. Detta är fruktansvärt os(m)akligt och partiskt.
19 oktober 2010 | 10:22
Jag håller med dig. I Serbien har man en muslimsk minoritet som nu kallas för ”bosnjaker” vilket man skulle kunna tyda att de någon sorts immigranter från Bosnien vilket är fel. Men konfliktskaparna och olika ”Sandzaks vänner” (eller vad de nu heter) insisterar på att man kallar dem för bosnjaker.
19 oktober 2010 | 10:39
Det handlar om en imperialistisk identitetspolitik (som kommunisterna i f.d. Jugoslavien delvis följde) som genom att skapa motstridiga identiteter vill förhindra skapande av någon mer betydande stat i ett område som bebos av folk med samma urspurng och där det talas samma språk. Det senaste exemplet med införandet av två nya bokstäver i alfabetet i Montenegro är mycket illustrativt (och tragikomiskt).
Den sydslaviska befolkningen på Balkan har tilldelats rollen som tredje klassens ”européer” som inte ska fråga så mycket utan konsumera och skuldsätta sig i Reiffeissen Bank. Hitlers vision av området som källa för billig arbetskraft och billiga råvaror har förverkligats, nu med mycket mer sofistikerade metoder.
http://www.dijaspora.nu/svedski/aktuellt/chomsky.php
12 augusti 2011 | 12:57
Men snälla människor. det är en film. alltid ska det blandas in politik i underhållning.låt pupliken bestämma om det är korretk i filmen eller inte. yttrandefrihet heter det.
14 augusti 2011 | 23:20
Och publiken är: Boki, Trabant, Casino Calle…