Efter dagens möte med EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Catherine Aschton i Banja Luka sade Serbiska Republikens president Milorad Dodik att folkomröstning om Bosnien-Hercegovinas (BiH) domstol och åklagarmyndighet för närvarande inte är nödvändig.
Aschton kom idag till Banja Luka för att försöka övertyga de bosnienserbiska företrädarna att avstå från den aviserade folkomröstningen i Serbiska Republiken.
EU:s höga representant lovade i gengäld att EU ska bilda en kommission för omstrukturering av rättsvädendets institutioner i BiH.
Dodik sade på den gemensamma presskonferenssen efter mötet med chefen för EU:s diplomati att han kommer att uppmana Serbiska Republikens parlament att beakta den senaste händelseutvecklingen.
Jag hoppas jag kommer att få stöd eftersom EU är beredd att genomföra omstrukturering av rättsväsendets institutioner i BiH, sade Dodik enligt nyhetsbyrån Tanjug.
Aschotn lovade att EU ska bilda en kommission som kommer att föra dialog om omstrukturering av rättsväsendets institutioner i BiH.
Hon framhävde EU:s stöd till BiH och sade att man har uppmärksammat brister hos den centrala domstolens och åklagarmyndighetens arbete och att EU:s kommission kommer att analysera detta och ge vissa rekommendationer.
Aschton välkomnade också det faktum att ”folkomröstningshotet tills vidare avlägsnats” och lovade EU:s engagemang i lösandet av de här frågorna.
Den 13 april beslutade parlamentet i Serbiska Republiken att utlysa en folkomröstning om BiH:s domstol och åklagarmyndighet med anledning av att dessa två institutioner, som lagför misstänkta för krigsbrott och som enligt bosnienserbiska företrädare uppvisat starkt partiskhet, inrättats i strid med Daytonavtalets bestämmelser.
De bosnienserbiska företrädarna har hänvisat till det internationella fredsfördraget från Dayton som stipulerar att rättsväsendet i BiH hör till eniteternas – de federala enheternas befogenheter.
De har vidare pekat på det faktum att Bosnien-Hercegovinas domstol bildats utan medgivande från entiteternas parlament, vilket är ett krav enligt Daytonavtalet. I stället har dåvarande chef för OHR (Office of High Representative), vars uppgift är att övervaka tillämpningen av Daytonavtalet, tvingat fram den lagen genom en omröstning i det centrala parlamentet, efter att först ha hotat alla politiker med avsättning och andra påföljder i fall de skulle rösta emot förslaget. På det sätt, menar de bosnienserbiska företrädarna, har Höga representant grovt överskridit sina befogenheter.
Frågan om Serbiska Republikens aviserade folkomröstning om BiH:s domstol och åklagarmyndighet har varit föremål för diskussion i FN:s säkerhetsråd som var starkt polariserat.
Efter de senaste samtalen mellan bosnienserbiska företrädare och Catrine Aschton verkar situationen har lugnat ner sig i BiH, som 8 månader efter senaste valet ännu inte fått någon regering (egentligen: ”ministerråd”) på central nivå.
Endast institutioner i Serbiska Republiken är konstituerade och fungerande. I den andra entiteten, den bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina har man nu fått en regering som dock är ifrågasatt av kroaterna som anser sig varit överkörda av bosniakiska företrädare med hjälp av två marginella kroatiska partier.
Efter dagens möte med EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Catherine Aschton i Banja Luka sade Serbiska Republikens president Milorad Dodik att folkomröstning om Bosnien-Hercegovinas (BiH) domstol och åklagarmyndighet för närvarande inte är nödvändig.
Aschton kom idag till Banja Luka för att försöka övertyga de bosnienserbiska företrädarna att avstå från den aviserade folkomröstningen i Serbiska Republiken (kallas också Republika Srpska).
EU:s höga representant lovade i gengäld att EU ska bilda en kommission för omstrukturering av rättsvädendets institutioner i BiH.
Dodik sade på den gemensamma presskonferenssen efter mötet med chefen för EU:s diplomati att han kommer att uppmana Serbiska Republikens parlament att beakta den senaste händelseutvecklingen.
Jag hoppas jag kommer att få stöd eftersom EU är beredd att genomföra omstrukturering av rättsväsendets institutioner i BiH, sade Dodik enligt nyhetsbyrån Tanjug.
Aschotn lovade att EU ska bilda en kommission som kommer att föra dialog om omstrukturering av rättsväsendets institutioner i BiH.
Hon betonade EU:s stöd till BiH och sade att brister uppmärksammats hos den centrala domstolens och åklagarmyndighetens arbete och att EU:s kommission kommer att analysera detta och ge vissa rekommendationer.
Aschton välkomnade också det faktum att ”folkomröstningshotet tills vidare avlägsnats” och lovade EU:s engagemang i lösandet av de här frågorna.
Den 13 april beslutade parlamentet i Serbiska Republiken att utlysa en folkomröstning om BiH:s domstol och åklagarmyndighet med anledning av att dessa två institutioner, som lagför misstänkta för krigsbrott och som enligt bosnienserbiska företrädare uppvisat starkt partiskhet, inrättats i strid med Daytonavtalets bestämmelser.
De bosnienserbiska företrädarna har hänvisat till det internationella fredsfördraget från Dayton som stipulerar att rättsväsendet i BiH hör till eniteternas – de federala enheternas befogenheter.
De har vidare pekat på det faktum att Bosnien-Hercegovinas domstol bildats utan medgivande från entiteternas parlament, vilket är ett krav enligt Daytonavtalet. I stället har dåvarande chef för OHR (Office of High Representative), vars uppgift är att övervaka tillämpningen av Daytonavtalet, tvingat fram den lagen genom en omröstning i det centrala parlamentet, efter att först ha hotat alla politiker med avsättning och andra påföljder i fall de skulle rösta emot förslaget. På det sätt, menar de bosnienserbiska företrädarna, har Höga representant grovt överskridit sina befogenheter.
Frågan om Serbiska Republikens aviserade folkomröstning om BiH:s domstol och åklagarmyndighet har varit föremål för diskussion i FN:s säkerhetsråd som var starkt polariserat.
Oppositionen i Serbiska Republiken kritiserar nu dagens uttalanden från Dodik om att inte hålla folkomröstningen.
Det återstår att se om de senaste samtalen mellan bosnienserbiska företrädare och Catrine Aschton kommer att lugna ner den tämligen inflamerade situatione i BiH, som 8 månader efter senaste valet ännu inte fått någon regering (egentligen: ”ministerråd”) på central nivå.
Endast institutioner i Serbiska Republiken är konstituerade och fungerande. I den andra entiteten, den bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina har man nu fått en regering som dock är ifrågasatt av kroaterna som anser sig varit överkörda av bosniakiska företrädare med hjälp av två marginella kroatiska partier.
Catherine Aschonte kommer under dagen att träffa också de tre medlemmarna i Bosnien-Hercegovinas presidentråd samt företrädare för två bosniakdominerade partier SDA och SDP.
14 maj 2011 | 16:44
Avstår och avstår, snarare tvingad för att undvika att få den uppriven av Inzko och dessutom få ytterliggare påföljder för att driva en icke laglig politik gentemot Daytonavtalet…
14 maj 2011 | 20:13
Folkomröstningen i fråga gällde den så kallade ”Statsdomstolen”. En sådan institution finns överhuvudtaget inte i Daytonavtalet som alltså inkluderar gällande Bosnien-Hercegovinas konstitution.
Av artikel III i konstitutionen framgår att alla befogenheter som uttryckligen inte tilldelats Bosnien-Hercegovina är per automatik de federala enheternas – entiteternas – befogenheter:
”3. Law and Responsibilities of the Entities and the Institutions
a) All governmental functions and powers not expressly assigned in this Constitution to the institutions of Bosnia and Herzegovina shall be those of the Entities.”
( http://www.ccbh.ba/public/down/USTAV_BOSNE_I_HERCEGOVINE_engl.pdf )
Mot bakgrund av rättsläget är det lätt att förstå varför Inzko aldrig hänvisar till någon konkret bestämmelse i Daytonavtalet som folkomröstningen ska utgöra hot/brott mot. En sådan bestämmelse existerar helt enkelt inte.
Den kontroversiella statsdomstolen, som hittills agerat mer än ensidigt (vilket nu även fru Aschton tvingas medge), har tillkommit (först 2002!) genom diktat och direkta hot från Höga representanten, som därmed överskridit sina befogenheter. Bortsett från att hot i alla rättssystem utgör en självklar ogiltighetsgrund är Höge representantens uppgift att se till att den internationella fredsöverenskommelsen – Daytonavtalet – genomförs. Han har inte någon rätt att ensidigt ändra den överenskommelsen. Ännu mindre att hota dem som inte går med på det.
Den som (många gånger!) brutit mot Daytonavtalet är således Höge representanten dvs. hans sponsorer som i ex-Jugoslavien sedan början av 1990-talet urinerat på allt som heter internationell rätt. I strid med den internationella fredsöverenskommelsen har de genom hot försökt successivt tvångscentralisera Bosnien-Hercegovina. Deras problem är att de nu skapat alltför många oroshärdar i världen som de nu måste hantera så att de inte kan unna sig att lösa problem med samma brutalitet och förakt för lag som de gjort under 1990-talet.
Den som blivit besegrad i denna historia är nog just Höga representanten Valentin Inzko, eftersom självaste Aschton tvingats komma till Banja Luka, för att tala med ”Mr president”, Dodik. Dessförinnan blev Inzko också kritiserad av den inflytelserika Intenationella Krisgruppen (ICG – International Crisis Group) för att i alltför hög grad ha blandat sig i dagspolitiken. ICG föreslår också i sin senaste rapport att Höge representantens kontor flyttas till Wien (troligtvis i syfte att undvika att han påverkas av den politiska stämningen i muslimdominerade Sarajevo). Både höge representantens och den tvångsinrättade institutionens (”statsdomstolens”) legitimitet är kraftigt försvagad, samtidigt som folkomröstningen endast är uppskjuten, och finns fortfarande som alternativ i fall det skulle behövas.
De som tror att man kan bygga staten Bosnien-Hercegovina uppifrån med yttre diktat (genom att köra över serberna, och även kroaterna) – i stället för att försöka bygga det underifrån genom hållbara överenskommelser – får sig här en örfil som förhoppningsvis väcker dem ur deras destruktiva dagdrömmar.
14 maj 2011 | 23:27
Det är Dodik som nu för spelet, alla andra reagerar.