Majoriteten av de medborgare i Kroatien som på söndagen deltog i folkomröstningen röstade för landets anslutning till EU. Även om den lokala politiska eliten nu firar är folkomröstningens trovärdighet och legitimitet väsentligen minskad pga. det låga valdeltagandet, vilket blottade en överraskande apati och likgiltighet. I folkomröstningen deltog nämligen bara cirka 44 procent av de registrerade väljarna, eller ungefär 1,9 miljoner, och för anslutning till EU röstade cirka 66 procent av de röstande. Emot var cirka 33 procent, vilket betyder att det var endast en tredjedel av väljarkåren som stödde det viktiga beslutet att ansluta sig till EU. En aktiv propaganda inför folkomröstningen bidrog inte till det förväntade valdeltagandet och folkomröstningen hade inte ens lyckats om man inte nyligen gjort ändringar i konstitutionen, varmed stadgades att det räcker med att en majoritet av de som röstat för att fatta beslut, snarare än majoriteten av det totala antalet inskrivna väljare.
Enligt analytiker vittnar denna attityd hos medborgarna i Kroatien om deras djupa resignation, om EU:s auktoritet i kris och om förlusten av förtroendet för de egna och europeiska institutionerna. I de första reaktionerna på medborgarnas beslut sade den nya kroatiska premiärministern Zoran Milanovic att Kroatien för första gången frivilligt ingår en allians. På grund av det oväntat låga valdeltagandet kan det dock tilläggas att Kroatien fattade beslut om sitt öde självständigt men viljelöst.
Kroatien kommer att gå med i EU den 1 juli 2013, då EU-festen för länge sedan är avslutad. Trots det magra resultatet innebär folkomröstningen en lättnad för ledande kroatiska politiker eftersom landet nu kommer att bli EU:s 28:e medlem varefter unionens dörrar stängs för utvidgning för en längre period. Trots krisen inom EU har EU-anhängarna presenterat anslutningen som den mest pragmatiska lösningen och som en möjlighet för den nedåtgående ekonomin, tyngd med en statsskuld på 67 miljarder dollar och en arbetslöshet på 17 %, att leva upp och få nya möjligheter. Å andra sidan har den antieuropeiska lobbyn i Kroatien förblivit stark, och motståndare till Kroatiens anslutning till EU kräver redan att en ny folkomröstning ska hållas efter en meningsfull debatt. Med hänvisning till ändringar av konstitutionen och regelverket anser de att den gångna folkomröstningen inte är legitim och meddelar att de kommer att ifrågasätta den med rättsliga medel.
Den väsentligen misslyckade folkomröstningen utgör en överraskning också för att Kroatien som ett oberoende land hade EU:s och Bryssels stöd, för vilka varken den etniska resningen av serber eller många olösta frågor kopplade till serbiska flyktingar och de kvarvarande serberna inte utgjort något hinder för att öppna och avlusta anslutningsförhandlingarna. Antagningen av Kroatien kommer därför att bli en bekräftelse på prioritering av geopolitiska intressen framför EU:s proklamerade principer, och själva folkomröstningen har återigen visat den nuvarande odemokratiska strukturen i EU, där medborgarnas vilja får allt mindre inflytande, och där önskade valresultat uppnås efter att hela processen är nästan avslutad.
Medborgarna i Kroatien bemötte resultatet av folkomröstningen utan någon eufori, med aviseringar om nya prishöjningar, nedskärningar inom den offentliga sektorn och skattehöjningar, och med rädsla för hur det ska gå för jordbruket och skeppsbyggnadsindustrin, områden som pga. Bryssels diktat måste reformeras. Under de kommande åren kommer kroaterna att se om deras EU-medlemskap innebär framsteg och efterlängtad från Balkan, samtidigt som medborgarna i Serbien som har långt till EU-medlemskapet, om det någonsin uppnår det, har under många år har framför sig exemplet med Kroatien och tillräckligt med tid att se om EU-medlemskapet för ett litet och ekonomiskt svagt land utgör frälsning eller undergång.
Mladen Djordjevic
Nova srpska politicka misao
Majoriteten av de medborgarna i Kroatien som i söndags deltog i folkomröstningen röstade för landets anslutning till EU. Även om den lokala politiska eliten nu firar är folkomröstningens trovärdighet och legitimitet väsentligen minskad pga. det låga valdeltagandet, vilket blottade en överraskande apati och likgiltighet. I folkomröstningen deltog nämligen bara cirka 44 procent av de registrerade väljarna, eller ungefär 1,9 miljoner, och för anslutning till EU röstade cirka 66 procent av de röstande. Emot var cirka 33 procent, vilket betyder att det var endast en tredjedel av väljarkåren som stödde det viktiga beslutet att ansluta sig till EU. En aktiv propaganda inför folkomröstningen bidrog inte till det förväntade valdeltagandet och folkomröstningen hade inte ens lyckats om man inte nyligen gjort ändringar i konstitutionen, varmed stadgades att det räcker med att en majoritet av de som röstat för att fatta beslut, snarare än majoriteten av det totala antalet inskrivna väljare.
Enligt analytiker vittnar denna attityd hos medborgarna i Kroatien om deras djupa resignation, om EU:s auktoritet i kris och om förlusten av förtroendet för de egna och europeiska institutionerna. I de första reaktionerna på medborgarnas beslut sade den nya kroatiska premiärministern Zoran Milanovic att Kroatien för första gången frivilligt ingår en allians. På grund av det oväntat låga valdeltagandet kan det dock tilläggas att Kroatien fattade beslut om sitt öde självständigt men viljelöst.
Kroatien kommer att gå med i EU den 1 juli 2013, då EU-festen för länge sedan är avslutad. Trots det magra resultatet innebär folkomröstningen en lättnad för ledande kroatiska politiker eftersom landet nu kommer att bli EU:s 28:e medlem varefter unionens dörrar stängs för utvidgning för en längre period. Trots krisen inom EU har EU-anhängarna presenterat anslutningen som den mest pragmatiska lösningen och som en möjlighet för den nedåtgående ekonomin, tyngd med en statsskuld på 67 miljarder dollar och en arbetslöshet på 17 %, att leva upp och få nya möjligheter. Å andra sidan har den antieuropeiska lobbyn i Kroatien förblivit stark, och motståndare till Kroatiens anslutning till EU kräver redan att en ny folkomröstning ska hållas efter en meningsfull debatt. Med hänvisning till ändringar av konstitutionen och regelverket anser de att den gångna folkomröstningen inte är legitim och meddelar att de kommer att ifrågasätta den med rättsliga medel.
Den väsentligen misslyckade folkomröstningen utgör en överraskning också för att Kroatien som ett oberoende land hade EU:s och Bryssels stöd, för vilka varken den etniska resningen av serber eller många olösta frågor kopplade till serbiska flyktingar och de kvarvarande serberna inte utgjort något hinder för att öppna och avlusta anslutningsförhandlingarna. Antagningen av Kroatien kommer därför att bli en bekräftelse på prioritering av geopolitiska intressen framför EU:s proklamerade principer, och själva folkomröstningen har återigen visat den nuvarande odemokratiska strukturen i EU, där medborgarnas vilja får allt mindre inflytande, och där önskade valresultat uppnås efter att hela processen är nästan avslutad.
Medborgarna i Kroatien bemötte resultatet av folkomröstningen utan någon eufori, med aviseringar om nya prishöjningar, nedskärningar inom den offentliga sektorn och skattehöjningar, och med rädsla för hur det ska gå för jordbruket och skeppsbyggnadsindustrin, områden som pga. Bryssels diktat måste reformeras. Under de kommande åren kommer kroaterna att se om deras EU-medlemskap innebär framsteg och efterlängtad från Balkan, samtidigt som medborgarna i Serbien som har långt till EU-medlemskapet, om det någonsin uppnår det, har under många år har framför sig exemplet med Kroatien och tillräckligt med tid att se om EU-medlemskapet för ett litet och ekonomiskt svagt land utgör frälsning eller undergång.
Mladen Đorđević
Nova srpska politička misao
Relaterade artiklar
