Jan Wellendorff heter en dansk FN-soldat som i augusti 1995 – efter att kroatiska styrkor intagit de krajinaserbiska områden som i väntan på politisk lösning stod under FN:s beskydd – såg med egna ögon hur en grupp handikappade serber avrättades av kroatisk milis i staden Dvor na Uni.

Danske soldater lod Kroatisk milits henrette handikappede Serbere from Perspektiv on Vimeo.

I dagarna talade han alltså ut i danska medier (se även DR)  om denna massaker som så småningom också blev uppmärksammad i Serbien. Nedan följer ett kort utdrag ur en intervju som Wellendorff gav till den Belgradbaserade dagstidnigen Danas:

Medier har rapporterat att du sökte tillåtelse från befälhavaren Jørgen Köld att skjuta, men att du fick svar från honom att inte göra någonting annat än att se på. Är detta korrekt?

- Ja, så var det. Vi blev tillsagda att vänta och att inte blanda oss i. FN skjuter inte under pågående konflikter. Vi var medlemmar i en fredsbevarandetrupp.

Känner ni skuld pga. det som hänt?

- Skuld? Nej. Jag är bara ledsen pga. allt som hänt.

Vilken slags reaktion från allmänheten väntar ni efter att det här fallet avslöjats?

- Jag väntar mig inte någonting, precis som 1995.

I svenska medier är det helt tyst om denna händelse. Någon kan tycka att avrättningen av handikappade civila serber inför ögonen på passiva danska FN-soldater är en intern dansk medial angelägenhet som saknar nyhetsvärde i Sverige. Samtidigt kan någon annan tillägga att intresset för en massaker av den här typen hade varit betydligt större om offren varit muslimer. Låt vara att det muslimska folket också lidit mycket under det gångna kriget i f.d. Jugoslavien, i synnerhet i Bosnien-Hercegovina, och att detta lidande är värt att uppmärksamma.

Det är dock en sak att uppmärksamma lidande och en helt annan att exploatera det i politiska syften, här i Sverige (och ute i världen). Ett antal politiker, bland dem Birgitta Olsson (FP) och Jan Eliasson (S), har använt sig av massakern i Srebrenica för att rättfärdiga Sveriges deltagande i kriget mot Libyen. Det är ganska lägligt att de ”bombliberala” krafterna låtsas ”bry sig” om muslimer (i Bosnien) samtidigt som man angriper (ännu) ett muslimskt land för att komma åt dess naturresurser. Under en debatt med sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som visades i SVT för en tid sedan passade också integrationsministern Erik Ullenhag (FP) att ta upp ”våldtagna muslimska kvinnor” för att förstärka argumentationen för den typ av invandringspolitik som i synnerhet FP driver. Ironiskt nog vidarebefordrar DN:s spindoktorer idag påståendet från amerikanska utrikesdepartementet om att Gaddafi delar ut Viagra till soldaterna för att våldta ”befolkningen i områden som stöttat rebellstyrkor” (nu förväntas alltså, enligt tidigare beprövat scenario, diverse ”feministiska” organisationer höja sina röster i kampen mot… för Libyens olja).

Det börjar bli allt tydligare att framför allt vissa krafter inom FP systematiskt utmålar kriget i f.d. Jugoslavien som ett krig som förts ”mot en muslimsk minoritet”, trots att huvudkonflikten i Jugoslavien var den mellan kristna slovener & kroater och kristna serber (och att muslimerna för den delen utgjorde relativ majoritet i delrepubliken Bosnien-Hercegovinas befolkning). Detta i syfte att sedan använda en sådan propagandabild i svensk utrikes- och inrikespolitik. I det avseendet är indikativt hur Ullenhags statssekreterare (eller som vissa säger: springpojke) Jasenko Selimovic försöker göra gällande att socialisten och den uttalade multikulturalisten Slobodan Milosevic[1] ska ha använt sig av islamofobisk retorik[2].

Förra året, som tidigare skrivits på denna blogg men det skadar inte att upprepa, gav myndigheten Ungdomsstyrelsen pengar till organisationen Svenska muslimer för fred och rättvisa för att göra en propagandafilm om Srebrenica (Har man finansierat filmen för att denna muslimska organisation ska mindre syssla med det som händer i Mellanöstern?).

Idag bedriver myndigheten Forum för levande historia i samarbete med myndigheten Sida, ett projekt om Srebrenica i som riktar sig mot svenska gymnasieelever (snacka om att importera en konflikt till Sverige).

SVT visar med jämna mellanrum inslag om kriget i Jugoslavien som bekräftar denna bild där kriget i f.d. Jugoslavien görs om till kriget ”mot islam”. I onsdags kväll sände åsiktsmyndigheten – som Public Service-bolaget kallas av vissa – ännu en dokumentärfilm om Srebrenica.

Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att de handikappade serber som avrättades i augusti 1995 inför ögonen på danska FN-soldater, inte bara ”saknar nyhetsvärde”. Att uppmärksamma denna massaker skulle kunna vara direkt skadligt för den diskurs om kriget i f.d. Jugoslavien som mödosamt byggs upp i politiska syften.

Avslutningsvis kan det vara intressant att notera att den ovannämnde danske FN-soldaten inte hade helt rätt när han förutspådde att ingenting skulle hända pga. avslöjandet om massakern. Tidningen Blic rapporterar nämligen att militärdomstolen i Köpenhamn nu håller på att förbereda ett åtal mot Wellendorff – för röjande av stats- och militärhemlighet.

G.P.

[1] ”Sedan kom Milosevic som tyckte att hotet mot landet kom från islam”, skriver Selimovic i ett blogginlägg från slutet av 2009.

[2] ”Aldrig i historien har serber levt ensamma i Serbien. Idag mer än någonsin tidigare bor medborgare av andra nationaliteter och etniska grupper här. Detta är inte något handikapp för Serbien. Jag är uppriktigt övertygad om att det är en fördel. Nationell struktur förändras i denna riktning i alla länder i nutidens värld, särskilt i utvecklade länder. Allt mer framgångsrikt lever medborgare av skilda nationaliteter, olika tro och ras tillsammans. Socialismen i synnerhet, som är ett progressivt och rättvist demokratiskt samhälle, bör inte tillåta att människor delas upp av nationell eller religiösa identitet”, sade Milosevic den 28 juni 1989 i sitt berömda ”nationalistiska” tal (som i sin helhet kan läsas här>>), vid högtidlighållandet av 600-årsdagen av slaget i Kosovo Polje.