Petar Preradovic: ett serbiskt öde

För de som har varit i kontakt med den sydslaviska litteraturen är namnet Predarović inte obekant. Inte ens för de som har grävt lite djupare i den österrikiska litteraturen och historien. Men den här artikeln kommer att bortse ifrån litteraturen och historien. Delvis i alla fall. Den beskriver ett människoöde.

Petar Preradović var general och poet, en så romantisk kombination av ”yrken” finns inte idag då ”bloggare och entreprenör”, ”programledare och författare” beskriver tidsandan bättre, men han levde på den tiden då romantiken var högsta mode. Den romantiska kombinationen av yrken till trots är hans öde allt annat än romantiskt. Han föddes i en serbisk familj i Vojna Krajina (Militärgrenze), delen av det österrikiska imperiet som man använde som buffertzon mot det Ottomanska riket.  Befolkningen bestod i huvudsak av serber tillhörande den ortodoxa inriktningen av kristendomen som i utbyte mot religionsfriheten och skydd från förföljelser fick tjäna den österrikiska kejsaren i allehanda krig. Preradovićs familj var inget undantag, de var militärer i främmande makts tjänst i generationer. En del av släktträdet bestod av generaler i rysk tjänst, den andra gav Österrike generalen Petar.

Som så ofta när det gäller stora män dog hans far, som var underofficerare i österrikisk tjänst, när Petar var barn. Som tolvåring skickades Petar till Wiener Neustadt och militärakademin där. Där blev han förtyskad och konverterad till katolicism då detta var förutsättningen för att klättra i graderna. Under den tiden började han intressera sig för poesi och skrev dikter på tyska. Först som vuxen återvände han till modersmålet. Han blev en del av den illyriska rörelsen och började hysa nationalromantiska och panslaviska idéer, så långt som tjänsten tillät detta.

När det gäller det privata livet gifte sig den adlade general-diktaren två gånger. Först med en italienska när han tjänstegjorde i Italien och sedan med en tyska. Hans barnbarn Paula Preradović Molden skrev texten till den nuvarande österrikiska nationalsången. Den kände historikern Nikolaus Preradovic är Petars barnbarns barn. Omkring 100 medlemmar ur släkten Preradović mötte ett mer tragiskt öde, under andra världskriget. De blev identifierade som offer i det kroatiska utrotningslägret Jasenovac, som var en del i projektet – proklamerat av Mile Budak, utbildningsminister i Oberoende Staten Kroatien –  ”utrota en tredjedel, katolisera en tredjedel, fördriv en tredjedel ” av serber.

Petar Preradović betraktas idag som en av de största kroatiska poeterna. Jugoslaviska vetenskaps- och konstakademin (JAZU) uppmärksammade Preradović genom att sätta upp en skylt på det huset i Wien där Preradović tillbringade sina sista åt. Inskriptionen lyder: ”I det här huset tillbringade två sista åren av sitt liv PETAR PRERADOVIC (1818-1872) den store kroatiske poeten, till minne av 150-årsdagen av hans födelse reses skylten av Jugoslaviska vetenskaps- och konstakademin i Zagreb, Wien 1968.”

I centrala Zagreb utanför den serbisk-ortodoxa katedralen finns idag Petar Preradovics torg där det återfinns staty över honom med inskriptionen ”Petar Preradovic kroatisk poet 1895”.

Filip Milic