“Just nu ligger 100 000 svenskar på stranden och slukar en rasistisk roman.” Med de orden inleder Leo Lagerkrantz sin krönika i Expressen som handlar om Jens Lapidus bästsäljare “Aldrig fucka upp”. Lagerkrantz påpekar att, trots att Lapidus deckare genomsyras av social medvetenhet och rättspatos, är hans framställningar av serber eller “juggar” stereotypa.

“De jugoslaviska karaktärerna i Lapidus båda böcker skildras undantagslöst som monster. De knaprar anabola steroider, tjänar grova pengar på knarkhandeln, tvingar in unga invandrarkillar i kriminalitet, ägnar sig åt sadistiska former av misshandel, driver vit slavhandel och spelar till och med in en så kallad snuff movie.”, skriver Lagerkrantz. Han påpekar att historiskt sett skurkrollen tilldelats muslimen, juden, bögen eller romen med då detta inte längre är möjligt för den politiskt korrekte är det då säkrast att ta till med en jugoslav av serbiskt ursprung.

Jeremija Isaković, organisationssekreterare på Serbernas riksförbund säger till Balkanpuls att han inte läst någon av Lapidus böcker men att det är bra att Expressen uppmärksammat den här aspekten i romanen så får flera ta ställning till vad det egentligen rör sig om.

- Lapidus är en populär författare och det är ett faktum att många svenskar köper och läser hans romaner. Förhåller det sig på det viset som Lagerkranz skriver i sin krönika, att det inte finns någon mänsklighet hos Lapidus serbiska karaktärer, är risken stor att många läsare kommer att dra en generaliserande slutsats om serber, säger Isaković.

Ska författare bry sig om hur de framställer olika folkgrupper i sina romaner?

- Vare sig de är medvetna om det eller inte så är författare auktoriteter, och många läsare köper deras budskap, särskilt när det framförs implicit. Det är också anledningen till att alla författare som vill vara rumsrena numera avhåller sig från att skriva något negativt om historiskt stigmatiserade folkgrupper.

Hur är det då möjligt att svartmåla serber i en politisk korrekt kultur?

-Serber är en ganska svag och marginaliserad grupp i Sverige, som är helt beroende av majoritetsamhällets inställning till dem. Tyvärr är den inställningen präglad av nyhetsrapporteringen från 90-talets krig på Balkan, där serber fått mer eller mindre hela skulden för kriget och tillskrivits nästan alla grymheter, samtidigt som det länge talats om ”juggemaffian”. Lite förenklat sagt är bilden av serben i Sverige en korsning mellan mafioson och krigsförbrytaren. Det skulle inte förvåna mig om Lapidus medvetet eller omedvetet lutat sig mot de föreställningarna.

Vad tänker din organisation göra?

- Som sagt har jag ännu inte läst boken. Vi måste sätta oss och titta på det här. Finner vi att Lapidus karaktärer av serbisk härkomst genomgående är onda, får vi helt enkelt inte förbli passiva, säger Isaković.

Se nedan en intervju med Jens Lapidus från ett par månader sedan, i vilken han berättar om hur hans nya bok recenserats i svenska tidningar.

Relaterade artiklar

• 4 juni 2008 -- Bringéus: Serbien kommer att få en EU-orienterad regering